Länkar till GPS på nätet

GPS

GPS (Global Positioning System) består av 24 satelliter i omloppsbana 20 200 km över jorden.Eftersom varje satellits position är känd kan en mottagare på marken räkna ut avståndet till satelliterna och beräkna sin position. Tillförlitligheten i systemet är mycket god och den avsiktlig störningen, S/A, är numera borttagen.


Mottagare

Vilken GPS-mottagare är bäst? (läs även vår artikel om val av GPS)

Positionsbestämningen är i princip lika noggrann för alla mottagare om man inte tillför korrektionssignaler (se DGPS). Skillnaderna märks främst i störningskänslighet, datorkraft och användargränssnitt. Mottagare som tar emot en satellit i taget (seriella) är generellt mer känsliga för störning i form av träd eller andra "glesa" hinder än parallellmottagare. Nyare GPS är utan undantag parallella.
Handhållna mottagare kan användas både i båten och på svampturen. De fast monterade har oftast större display och är enklare att ansluta till 12V. Om mottagaren ska användas mycket i bil eller inne i båt kan uttag för extern antenn och 12V vara värt pengarna. Med undantag för de allra enklaste mottagarna så har alla mottagare kontakt för överföring av data. Bra om man vill koppla mottagaren till en dator eller autopilot. Ett billigare alternativ om man endast vill ha en dator eller handdator för navigation är en "GPS-puck" det vill säga en GPS-mottagare utan display som ansluts via USB eller serieport och får spänning från dator eller bil/båt.


WAAS/EGNOS

Markstationer skickar tillbaka informationen om hur stort fel som GPS visar och därefter sänder ett annat satellitsystem (WAAS eller EGNOS) ut denna information till mottagarna. Så kan WAAS/EGNOS kortfattat beskrivas.

EGNOS som är det system som används i Europa beräknas vara i full drift med tre satelliter under 2004. EGNOS förbättrar positionsnogrannheten från 20 meter till 5 meter, informerar om fel i positionsangivelsen och varnar inom sex sekunder om GPS-signalen är felaktig. En del nyare GPS-mottagare har denna funktion.

Galileo

Galileo är enligt uppgift kompatibelt med GPS och Glonass. Det innebär inte automatiskt att dagens mottagare av GPS kan ta emot signalerna. Min högst personliga syn på Galileo, som jag troligen delar med flera är att det är i första hand politiskt projekt. 

Både GPS och Glonass är militära system, USA respektive Ryssland. Europa vill inte vara beroende av USA (Glonass är inte intressant i detta sammanhang) speciellt inte som snabba politiska beslut kan försämra eller till och med stänga av GPS-täckningen för stora geografiska områden. Den tekniska förmågan att påverka signalen var en av orsakerna till att Bill Clinton beslutade att ta bort SA-störningen för ett antal år sedan.

I jämförelse med GPS så blir inte Galileo speciellt mycket bättre. GPS har tekniskt förbättrats under senare år, både satellitsegmentet men även mottagarna för konsumentbruk har blivit bättre. GPS har fått korrektion i form av WAAS/EGNOS vilket motsvarar under 2 meter positionsfel i de flesta lägen.

Vad får vi för 40 miljarder kronor (skattepengar) jämfört med GPS? Något bättre positionsangivelse (1 meter) samt bättre satellitkonfigurationer framför allt över 70:e breddgraden. Mot avgift kan man få position ned till decimeter på liknande sätt som med DGPS. Globalt SAR (Search and Rescue) system för att skicka nödsignal, men det kräver extra utrustning. 

Räkna med att behöva köpa en GPS/Galileo mottagare om några år om du vill kunna utnyttja bägge systemen. Nu är det inte så bråttom, en testsatellit skickades upp sent 2005 och totalt fyra satelliter kommer att vara uppe 2008.  Från starten 2008 dröjer det ytterligare innan alla 27 satelliter är på plats.

DGPS

Differentiell GPS (DGPS) är ett samlingsnamn för de möjligheter som finns att förbättra noggrannheten. Behovet har dock minskat av denna tjänst sedan den avsiktliga störning som tidgare fanns numera är borta. Referensstationer runt om i världen jämför sin egen (noggrannt uppmätta) position med den position de får från GPS-systemet. Man beräknar avvikelsen och sänder ut korrektionsvärden via radio till särskilda DGPS-mottagare som kan kopplas till de flesta GPS-mottagare. I Sverige har vi två olika system för DGPS. Sjöfartsverket har i likhet med många andra länder långvågssändare runt vår kust som sänder DGPS-data. Det finns även DGPS via P3-sändare.


Kartor och datum

Kartor

Det är inte möjligt att exakt överföra bilden av ett klot till ett plant papper utan vissa eftergifter. Flera försök att lösa detta problem har framförts under årens lopp.Kartprojektioner som är vanligast hos oss är UTM(Universal Transverse Mercator), Gauss och Krügers koniska projektion. UTM ligger till grund för de olika rutsystem som finns bland annat i Sverige (Rikets Nät/Swedish Grid).

Kart / sjökorts-datum

Geodetiska datum beskriver jordens storlek, form och orientering vilket påverkar positionsberäkningar. GPS-systemet använder ett kartdatum som heter World Geodetic System 1984 (WGS84). Alla nyare svenska sjökort använder WGS84. RT90 ett annat vanligt kartdatum i Sverige som främst används för Lantmäteriets kartserier (Gröna, Blå, Röda och Gula kartan). Kontrollera alltid på din karta vilket kartdatum som används och ställ in din GPS-mottagare efter detta.

Positionsangivning

För sjökort i WGS84 anges position i grader, minuter och decimalminuter. Exempelvis N 58°16.562' och E 15°31.675'.

För svenska landkartor är Rikets Nät (Swedish Grid) vanligast. Position anges exempelvis med Nordlig position X 64341 Ostlig position Y 14731 vilket ger en noggrannhet på 100 meter. För att öka noggrannheten i positionsangivelsen kan fler siffror användas, 6 siffror ger 10 meter och 7 siffror ger en meter.


Byggbeskrivningar


Beskrivningar för hur du sätter samman: